Höstens sista blomma

...är en gul miniros som absolut inte köptes gul utan rosa. Nu kan jag tycka den lyser upp med sin gula färg så det är ok att den ändrat sig.
Kom att tänka på en sång med Hasse Andersson (Kvinnaböske band) som heter just "Höstens sista blomma". Var tvungen att gå in på Youtube och lyssna på den då det var många år sedan jag hörde den sist. En söt liten sång som kan vara värd att lyssna till.

Tyvärr ser det fortfarande ut så här där vi hade vattenläckan i juli. Vi väntar på en plåt som ska läggas på det som ni ser är gjutet. Sedan kan stenen läggas tillbaka. Jag är så trött på att se detta varenda dag!! Eftersom det är denna dörr vi använder när vi går in och ut så kan man inte undgå att se det.

En övergiven uteplats. Har funderat på att klippa buxbomen till klot men är lite feg. Tänk om det blir helt tokigt! Kan kanske samla mod under vintern.

Kan tala om att jag fortfarande äter frukost i uterummet. Än så länge med bara filt och infravärme. Det börjar dock snart bli dags att plocka fram morgonrocken också.

Må så gott!
Pia