Har inte skrivit något på två veckor men funderat desto mer.
Varför började jag blogga?
Jag har aldrig varit mycket för att fotografera. Den kamera jag hade satt filmen (ja, ni läste rätt) från semestern 2006 kvar i. Äldste utflyttade sonen hade en kamera av modernare snitt som jag kunde få överta.
Datorer och teknik är inget jag sysslat med annat än för att betala räkningar och läsa bl.a. bloggar.
Arbetar som undersköterska så jag har inte behövt kunskapen där. Började alltså med att skaffa en egen dator.
Trädgården då?
Jag har inga rabatter av den enkla anledningen att tomten består av ett tunt lager jord och under det bara sjösand. Det växer helt enkelt inte i några rabatter (har prövat för många år sedan)
Det där med att kunna namnen både på svenska och latin på det jag sätter i krukor har jag inte lagt så stor vikt vid.
Många som såg min trädgård uttryckte att fler borde se den. Det kunde ju vara kul. Trädgården är mitt stora intresse. Den är kanske lite annorlunda men det är väl just det som är bra.
Med de förutsättningar som fanns så har det väl ändå gått lite framåt. Har fått tipset att man naturligtvis själv måste vara aktiv och kommentera hos andra, vilket jag tycker att jag gör.
Ska jobba på att lära mig hur man gör för att delta i ex. Blommig fredag och liknande.
Ibland känns det lite trögt och funderingarna snurrar.
Igår var inte humöret på topp och jag satte mig vid datorn. Gick in på min egen sida och skrollade bland "bloggar jag besöker" (vilken för övrigt måste uppdateras då många har tillkommit) Min blick gick till mitt sista inlägg och då ser jag att jag fått en kommentar!! Jag läser och blir bara så glad. Tänk vad några rader kan göra. Allt som behövdes för att jag skulle känna hur mycket det här ger mig.
Tack Lotta från "MIN PLATS I SOLEN"
Nu blev detta inlägg så långt så jag får skriva en annan dag om vad som hände idag när solen sken och jag fick en sekatör i handen.
Fick bli några bilder inomhus idag.
Må så gott!
Pia
